Skolan började igen och vi i bildklassen åkte på roadtrip...

...och såg otrolig glaskonst.

När frosten började komma fick vi plocka in alla tomater från trädgården och därför såg köket ut såhär under ett par veckor.

Jag och Johan fotade/modellade en tidig höstmorgon, vi hamnade på blogg.se-startsidan och blev så himla glada av alla fina kommentarer.

Det fotades också på bildlektionerna och det slutade alltid med att vi var genomfrusna resten av dagen.

När höstlovet kom åktes det till Köpenhamn med Kirsty, Joel och Johan. Vi satt på barer och caféer, gick på muséer och hamnade på konsert i en stor kyrka. Världsbra.

Annars var det mest hemskt mycket skolarbete som tog upp all tid och kraft. Vi jobbade hårt med vårt kemiprojektarbete vilket gjorde att jag och Johan fick åka till Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm för att presentera det för läskiga men trevliga professorer.

Jullovet närmade sig men utan snö. Vi gjorde ett tappert försök att få till lite julstämning tillsammans, men brände pepparkakorna och så var det med den saken. Nu är (nästan) hela tjugohundraelva avklarat och det är bara att börja förbereda sig på jordens undergång, pepp!

Behöver du hjälp med att skonas från julmusiken? Klicka här.

Skolan slutade, sommarlovet började och vi cyklade mest hela tiden. En dag gjorde jag, Joel och Kirsty en tur till ett ödetorp i skogen och fotade motljusbilder.

Jag hängde på universitetets kemiavdelning och jobbade projektarbete i labbrock tillsammans med tre bra vänner.

Midsommar tillbringades på västkusten med familj och släkt. Vi badade i alldeles för kallt vatten, åkte båt och gick långa promenader över klipporna.

Därefter lämnade jag Sverige med familjen för att hälsa på i Tjeckien och Österrike. Det var varmt, språket var omöjligt att förstå och det såg ut precis som i Sound of Music.

När jag kom hem picknickade vi i stort sätt jämt, låg i gräset och lyssnade på Bon Ivers nya album.

Jag och Johan tog en tur till Arvika Hamnfest där vi såg Veronica Maggio, sov hos hans mormor och morfar i ett rött hus utanför Charlottenberg och gick på promenad i skogen (fint). Vi passade också på att ta en tur över norska gränsen för att kunna kalla det en utlandssemester.

Efter ett halvårs pepp åkte jag, Kirsty, Olivia, Louise och Amanda till Göteborg och Way Out West där vi såg de bästa spelningarna, dansade fötterna ömma och åkte spårvagn mitt i natten.

Cykeläventyret med Johan och Joel hörde också till höjdpunkterna. Vi kom överens om att nästa år ska det minsann bli en cykelsemester.

Sommarens sista dagar sov vi under stjärnorna...

...och myste i Joels stuga. Hur bra som helst egentligen.

Vi fortsätter med årets andra årstid, som såg ut ungefär såhär:

Jag såg på underbart vackra filmer som den här av Xavier Dolan och tänkte att man borde gifta sig med en fransk skådespelare eller så.

Jag började skriva mycketmycket och tecknade på kvällarna innan jag skulle sova. Uppslaget ovan handlar om min vän Joel.

Kalendern var inne i sin kladdigaste period någonsin. Slutproven klumpade ihop sig innan sommaren och alla hade panik över fysiken som ingen kunde.

Ibland tog vi oss ändå tid till andra saker än derivator och kolkedjor. Det Stora Bullbaket var en av höjdpunkterna och jag har nog aldrig varit så mätt i hela mitt liv...

I mars byggde vi kojor av filtar och madrasser i min källare och sov mer eller mindre i en hög. Olivia var såhär pigg morgonen efter.

När det började bli varmare och ljusare hängde jag och Johan en del på Liljekonvaljeberget. Här var vi upptäcktsresande, åt årets första glass och jag blev kramad på när jag var ledsen.

Annars längtade vi mest efter sommaren och planerade festivalbesök, picknickar och cykelutflykter, fast beslutna att göra sommaren 2011 till det mysigaste någonsin!

Eftersom året tjugohundraelva snart är slut, tänkte jag bli lite nostalgisk och blicka tillbaka en årstid i taget. Vi börjar med den ovanligt långa vintern:

I julklapp fick jag ett kamerastativ och tillbringade sedan hela resten av jullovet med att släpa runt på det.

Jag åkte många kilometer längdskidor och fick galet mycket träningsvärk i armarna.

Tidiga morgnar med fint ljus fotades det med Joel och vi kom ofta till skolan med stelfrusna fingrar.

Vi hängde också en hel del i fotostudion med bland annat kaffebönor, korthus och skor på händerna.

Fikade och rullade runt i snön med Kirsty och Johan...

...och läste alla böcker jag kunde få tag på av Gunnar Ardelius. Snön ville aldrig smälta och ungefär såhär såg det första kvartalet ut.

Jag har drömt helt sjuka drömmar, blivit runtskjutsad av bästa Amanda som tog körkort i fredags (!!!), skypeat med finaste Hannah i USA och just nu ser det ut såhär i vår trädgård.

Jag är inne i en sådan där trist period när det är svårt att se någon mening med saker och ting hur mycket man än försöker. Snälla snälla berätta något fint, vad som helst, så lovar jag att peppa dig till tusen nästa gång du känner dig nere. Okej?

Vi har fått ett par frågor från er angående bloggen, fotoutrustning osv,  så jag (Lisa) tänkte göra mitt bästa för att svara!

Vad använder du för kamera + objektiv?
Jag fotar med en Nikon D60 och två objektiv som jag växlar mellan. Till de flesta bilder (bland annat motljusbilderna i inläggen under) använder jag mitt kit-objektiv som följde med kameran, ett NIKKOR 18-55 mm, men vid porträttfotografering eller liknande använder jag mitt makroobjektiv, ett Tamron 90 mm f/2,8.

I vilket program redigerar du dina bilder?
Just nu använder jag uteslutande Adobe Photoshop CS5, men ett annat bra program som är lite lättare att förstå sig på är Lightroom.

Var ni uppe tidigt? (Angående detta inlägg)
Ja! :) Vi började fota ca kl 8 och höll på i ungefär en timme. Vill man ut innan morgondimman hinner lätta får man vara uppe ganska tidigt...
Skriver du de själv eller är det en bok som finns? (Angående insikterna här)
Detta uppslag är ett utdrag ur min så kallde "insiktsbok" som jag skriver själv och fyller på efter hand. Under kategorin "skapande" finns alla tidigare insikter!

Jag tillbringade söndagseftermiddagen i soffan tillsammans med Johan och en fasligt fin film.

Life in a Day är en dokumentärfilm sammanställd av fyratusenfemhundra timmars material från filmmakare från hundrafyrtio nationer.

Uppdraget var att dokumentera en och samma dag från världens alla platser.

Man får se människor vakna i Indien, barn födas i England och par bli kära i Nepal...

...allt sådant som hela världen innehåller under tjugofyra timmar.

Har du nittiofyra minuter och femtiosju sekunder över någon dag, borde du passa på att se den.

Hittade av en slump en tävling där man skickar in sin bästa sommarbild occh tävlar om en iphone4. Den som vinner är den bild som har flest röster, och man får en röst varje dag (vilket betyder att man kan rösta många gånger!). Jag tävlar med den här bilden...

...och skulle självklart bli glad om någon vill rösta. Rösta kan du göra här (om du vill).

Mysig kortfilm i två delar om en ovanlig vänskap mellan en pojke och en flicka som är varandras
motsatser.

Tillbringade lördagskvällen med en vacker och ganska ovanlig film om 15-årige Oliver Tate från Wales som helst läser lexikon och överanalyserar allt och alla. Recension: Fasligt bra.

Jag och Johan kände för att skippa det säkra kortet tacos och för en gångs skull laga en riktigt fin middag tillsammans, så vi letade fram ett inte alltför komplicerat recept på pastadeg och bakade vår egen tortellini.

Vi fyllde den med spenat, körsbärstomater,mozzarella och gjorde en fin sallad till...

..bara för att lyxa till det lite lagom såhär en tisdagskväll.

Sitter vid en alpsjö i Österrike med solnedgång och klirrande vinglas. På dagen är sjön full av segelbåtar och stranden full av bruna människor med glasstrutar i handen, men just nu är allt stilla. Man ser siluetterna av bergen hela vägen runt sjön och jag tänker att jag skulle vilja åka hit igen för att vandra upp till de högsta topparna. När jag ska beställa mat låtsas jag att jag kan tyska, men jag tror att de har avslöjat mig för länge sedan: jag pratar mest svenska och lägger till ett -sch på slutet. Dagarna är otroligt varma men vattnet är kallt så det gör egentligen inget. Det känns lite som att leva i ett vykort. Jag ska visa er sedan, när jag kommer hem.

Jag och tre coola vänner har som sommarjobb att göra vårt projektarbete. Under tre veckor spelar vi in en kemijulkalender på universitetet. Såhär ser våra dagar ut:

Vi har ett stort labb för oss själva! Labbet har förvandlats från välorganiserat till kaotiskt under de veckor vi har tillbringat där. Hur kan det komma sig...?

Vi spenderar största delen av dagarna framför kameran, bakom kameran eller vid datorn med redigering av videoklipp.

Skadad tumme (mest för att demonstrera hur otroligt hårt vi jobbar).

Jag tycker om att cykla fort - helst så fort jag någonsin orkar. Jag trycker ifrån allt vad jag kan med skosulorna mot pedalerna och tar i tills låren värker. Jag trampar tills jag hör hjärtat bulta i öronen och vägen flimrar. Jag cyklar tills hjärnan bara upplever hastigheten och tills den streckade linjen på kanten av cykelbanan är heldragen. Bäst är det när det regnar - när regnjackan frasar i de hastiga rörelserna, ansiktet känns svalt och allt ser ut som dimma. Regnet trummar och överröstar mina snabba andetag. Då kan jag låtsas att de inte finns, att jag inte alls är trött och cykla ännu lite snabbare.

Grattis! Du har just blivit inbjuden till att ta en titt i norra halvklotets kladdigaste kalender! Varsågod.

Där finns lite av varje. Här är istället för kalla kriget på historian förra veckan.

Nyckel inspirarad av den Jens Lekman har runt halsen.

Där finns Fotoplanen där jag skriver upp uttryck jag planerar att fota. Än så länge är två avprickade...

Såhär kände jag mig under teorikursen på körskolan.....


Färgglada veckor är de bästa veckorna.

Tack vare oss kan du nu allt du behöver veta om fysikens underbara värld.

För er som inte har besökt mitt rum, kan jag berätta att en av väggarna pryds av en stor griffeltavla.

För ett tag sedan fick jag hjälp av två konstnärliga själar, vilket gör att tavlan just nu ser ut så här.

Inspirerade av Pocahontas, norrsken och lite av varje.

Det här är alltså bland det första jag ser när jag vaknar och det sista jag ser innan jag somnar...

Ger er fulaste bilden på härligaste gänget, mest för att jag inte har så mycket annat att erbjuda just nu. Ger er också dagens tips: Har ni vägarna förbi Karlstads Stadsbibliotek de närmaste tre veckorna tycker jag att ni ska kika på en awesome fotoutställning där två av mina bilder hänger. Ger er också dagens uttryck: "Vad i hela havet stormar?!" Jag och Kirsty tänkte börja använda det på direkten, perfekt för oväntade händelser! Så, nu vet ni.