Sent igår kväll klättrade jag och Johan uppför de tvåhundratrettiofyra trappstegen för att ta oss högst upp i vattentornet.

Solen höll precis på att gå ner när vi kom dit och himlen var rosa.

När solen försvunnit såg man alla ljusen från staden. Det var väldans vackert och vi stod där i nästan en timme.

Samtidigt träffade vi fina vänner från klassen och började planera en grillfest...

...för att sedan cykla hem när det var som allra mörkast.