jag har inget emot att tänka. jag gör det ganska ofta faktiskt. men ibland snurrar min hjärna i banor som jag helst ser till att undvika. jag är helt ok med att sitta och begrunda frågor såsom: hur kan så mycket snor få plats i en enda liten förkyld människonäsa? och hur coolt är det inte att vädret är en av de få saker som aldrig kan sägas vara bra eller dåligt, bara olika?

men när man börjar komma in på extensiella frågor, då blir allt bara för tungt. jag får ingen luft, och det känns som att jag går under. frågor som: varför finns jag? vad ska jag göra? hur kan världen se ut som den gör utan att någon gör något, inklusive mig?

jag kan inte motivera min existens, för det finns inget rimligt eller rationellt svar. ibland vill jag dö, bara för att se vad som skulle hända. men jag vill hellre leva, bara för att se vad som händer. dö ska jag ändå göra, när det är min tur.

ibland känns det som att det enda man vill ha är det man inte kan få, eller det som enklast kan tas ifrån en, och det kanske är därför människan klamrar sig fast vid livet så intensivt. livet är det sköraste man har, och därför det man värderar högst. jag förundras över hur hårt en människa kan kämpa för livet. ibland är livet fult, eländigt och rent helvetiskt, men det finns folk som håller taget ändå, för att de har hopp. vad har jag då för rätt att misströsta?

livet är mycket skörare än kärleken. man kan älska någon även efter hundratals svek och motgångar, men ett liv tar slut på ett ögonblick, en enda handling. man kan offra livet för kärleken, men inte tvärtom, för kärleken är för stark. jag vill tro att kärleken är det starkaste vi har. kärleken och livet, det starkaste och det sköraste, hand i hand. det kanske finns en tanke bakom ändå?

det här är den sortens tankar som bara väcks hos mig på natten. då är jag ensam, och när jag kan se stjärnorna från mitt fönster, då känner jag mig minst i universum.

jag skulle vilja tro att någon kommer att läsa dessa snoriga, förkylda tankar från mitt i natten, och förstå mig. men jag tvivlar på det.