Utlandssemester.
I fredags hoppade jag och Johan på tåget till Arvika för att se Veronica Maggio. Det började ösregna så vi satte oss på en pizzeria med livemusik och åt i väntan på att det skulle gå över.
Lagom till att konserten skulle börja hade det slutat regna, vi hade bra platser och allt var bara bäst!
Vi dansade, hoppade, sjöng och fick ibland använda armbågarna för att inte tappa bort varandra i publikhavet.
Allra allra bäst var "finns det en så finns det flera"...herrejisses.
Arvika partade loss och vi blev bjudna på efterfest i stuga tjugo på campingen av ett gäng lagom nyktra killar (som vi dock inte gick på).
Istället fick vi skjuts till Charlottenberg där Johans mormor och morfar bor i ett rött hus i skogen. Innan vi skulle sova tittade vi igenom ett gammalt fotoalbum av Johan som minibarn (söt, tjock, blond och väldigt väldigt liten).
Vi vaknade i en säng som bara nätt och jämnt rymde oss båda, åt frukost på en solig veranda och gick sedan ut på promenad.
Vi hittade mystiska indiantält på en udde i skogen: "Lisa Lisa, du kan aldrig gissa vad som finns här inne!!!" Det kunde jag inte heller: en moped.
Vi letade efter krokodiler i vattnet...
...klättrade lite...
...gick en bit längs järnvägen...
...och plockade kantareller!
Vi (läs jag eftersom Johan har dålig smak) åt smörstekta kantareller till lunch, och det är ju nästan det bästa som finns.
Sist gjorde vi en tur över norska gränsen där vi tittade på gula gatustreck och besökte Morokulien.
Det kändes bra att kunna säga att vi varit på utlandssemester när vi satte oss på tåget hem mot Karlstad igen.
Lagom till att konserten skulle börja hade det slutat regna, vi hade bra platser och allt var bara bäst!
Vi dansade, hoppade, sjöng och fick ibland använda armbågarna för att inte tappa bort varandra i publikhavet.
Allra allra bäst var "finns det en så finns det flera"...herrejisses.
Arvika partade loss och vi blev bjudna på efterfest i stuga tjugo på campingen av ett gäng lagom nyktra killar (som vi dock inte gick på).
Istället fick vi skjuts till Charlottenberg där Johans mormor och morfar bor i ett rött hus i skogen. Innan vi skulle sova tittade vi igenom ett gammalt fotoalbum av Johan som minibarn (söt, tjock, blond och väldigt väldigt liten).
Vi vaknade i en säng som bara nätt och jämnt rymde oss båda, åt frukost på en solig veranda och gick sedan ut på promenad.
Vi hittade mystiska indiantält på en udde i skogen: "Lisa Lisa, du kan aldrig gissa vad som finns här inne!!!" Det kunde jag inte heller: en moped.
Vi letade efter krokodiler i vattnet...
...klättrade lite...
...gick en bit längs järnvägen...
...och plockade kantareller!
Vi (läs jag eftersom Johan har dålig smak) åt smörstekta kantareller till lunch, och det är ju nästan det bästa som finns.
Sist gjorde vi en tur över norska gränsen där vi tittade på gula gatustreck och besökte Morokulien.
Det kändes bra att kunna säga att vi varit på utlandssemester när vi satte oss på tåget hem mot Karlstad igen.
Döpa hästar m.m.
Idag cyklade vi, cyklade väldiga omvägar och cyklade lite till för att komma till Louises stuga långt ute på Hammarö.
När vi kom fram var vi så varma att vi var tvunga att bada på en gång. Joel hjälpte till med det här att få i oss snabbt i vattnet...
Förutom att bada och ligga på klipporna satt vi mest och pratade, skrattade och mådde psykiskt dåligt över en stor, grön insekt som lät som en gräsklippare.
Louise hade gjort världens godaste pastasallad som vi delade på...
...medan vi övade lite på att se naturliga ut framför kameran, typ.
När vi kom fram var vi så varma att vi var tvunga att bada på en gång. Joel hjälpte till med det här att få i oss snabbt i vattnet...
Förutom att bada och ligga på klipporna satt vi mest och pratade, skrattade och mådde psykiskt dåligt över en stor, grön insekt som lät som en gräsklippare.
Louise hade gjort världens godaste pastasallad som vi delade på...
...medan vi övade lite på att se naturliga ut framför kameran, typ.
Soleil.
Idag bjöds det på tjusig picknick i Mariebergsskogen (observera att Amandas sadelskydd nere i högra hörnet inte ingick i buféen).
Till förrätt fick man blanda sin egen fruktsallad...
...och efterrätten (som serverades efter en simtur) bestod av lite mer onyttiga saker, typ chokladbollar...
...och rin rin rin rin rin rin rin rin (knäck den om ni kan!).
Dom är uppe på taken, alla är högt över staden.
Sent igår kväll klättrade jag och Johan uppför de tvåhundratrettiofyra trappstegen för att ta oss högst upp i vattentornet.
Solen höll precis på att gå ner när vi kom dit och himlen var rosa.
När solen försvunnit såg man alla ljusen från staden. Det var väldans vackert och vi stod där i nästan en timme.
Samtidigt träffade vi fina vänner från klassen och började planera en grillfest...
...för att sedan cykla hem när det var som allra mörkast.
Moln.
Längtar som en tok efter att få bestiga fjälltoppar igen, tittar på bilder från Österrike och lyssnar på det här.
stockholm
jag, kirsty och felicia åkte till stockholm i två dagar. vi hälsade på sara och julia, solade bland stockholmare som pratade om skivkontrakt medan de drack vin, gick på allsång på skansen, tittade på djur när det var mörkt och alla hade åkt hem, åt lunch på ett ställe där dom inte visste vad spaghetti bolognese är, och däckade i sängarna när fötterna inte pallade mer.
felicia försökte se ut som mig i mina shorts och solglasögon.
vi väntade på pendeltåget länge den enda gången vi inte behövde halv-springa.
vi beundrade utsikterna överallt uppe på djurgården.
malena ernman och kirsty hade kul på allsången.
vi såg sälar som gjorde konster i vattnet, påfåglar som skrek till varandra i träden, järvar som slog med svansen i vattnet, ugglor som nyss vaknat och en massa andra djur som inte gått och lagt sig än.
sist beundrade vi utsikten lite till innan vi tog oss tillbaka till spårvagnen och hem igen.
Domino.
"Jag brukar tänka att livet är ett dominospel, för då kan jag låtsas att han är dominobrickan på min andra sida - brickan som förr eller senare kommer falla för mig, om jag bara står tillräckligt nära."
Långa vägar.
Tillsammans med min familj har jag tillbringat tio dagar i Tjeckien och Österrike. Lite såhär såg det ut:
I Prag var husen uråldriga, gatorna smala och kullerstenslagda. Vi gick tills fötterna värkte...
...och besökte stora byggnader, muséer och kyrkor.
Gudomligt ljus.
Här är den gamla judiska kyrkogården med gravstenar som lutar åt alla håll...
...och små minnesmärken av olika slag som folk har lämnat efter sig. På ett annat ställe fanns fullt av små papperlappar till exempel.
Vi åkte vidare ut på den tjeckiska landsbygden och besökte pittoreska städer med blommor i fönstergluggarna...
...och gränder som badade i motljus.
Österrike var minst lika vackert och det kändes lite som att vara med i Sound of Music. Här är utsikten genom hotellrumsfönstret.
Vi gick på höga broar över staden...
...var på ett vattenmuséum när det var som varmast...
(där jag sprang omkring bland fontänerna och försökte fota barnen som lekte, jisses vad snabba de var...)
...satt på uteserveringar om kvällarna...
...såg solen gå ner bakom alptopparna...
...solade, badade och försökte att ha det bra helt enkelt. Här i full fart med att peta bort sanden som fastnat mellan tårna (vilket är svårt eftersom jag är så otroligt kittlig).
Glad men trött efter en fin resa.
I Prag var husen uråldriga, gatorna smala och kullerstenslagda. Vi gick tills fötterna värkte...
...och besökte stora byggnader, muséer och kyrkor.
Gudomligt ljus.
Här är den gamla judiska kyrkogården med gravstenar som lutar åt alla håll...
...och små minnesmärken av olika slag som folk har lämnat efter sig. På ett annat ställe fanns fullt av små papperlappar till exempel.
Vi åkte vidare ut på den tjeckiska landsbygden och besökte pittoreska städer med blommor i fönstergluggarna...
...och gränder som badade i motljus.
Österrike var minst lika vackert och det kändes lite som att vara med i Sound of Music. Här är utsikten genom hotellrumsfönstret.
Vi gick på höga broar över staden...
...var på ett vattenmuséum när det var som varmast...
(där jag sprang omkring bland fontänerna och försökte fota barnen som lekte, jisses vad snabba de var...)
...satt på uteserveringar om kvällarna...
...såg solen gå ner bakom alptopparna...
...solade, badade och försökte att ha det bra helt enkelt. Här i full fart med att peta bort sanden som fastnat mellan tårna (vilket är svårt eftersom jag är så otroligt kittlig).
Glad men trött efter en fin resa.
You said I look just like Mosiah a cloudy night, just finding out the wise men lost, but still they found a son.
Innan dig var jag precis bara som vem som helst.
En midsommarnattsdröm.
De senaste dagarna har jag levt på västkusten bland små röda hus med vita knutar och oljade segelbåtar.
Jag har badat med gåshud tills håret blivit stelt av det salta vattnet...
...vandrat längs de hala klipporna så att benen blev genomblöta av saltstänk...
...gått över sommarängar som luktar sött av blommor...
...kört med båten genom de största vågorna...
...klättrat på bergen där man ser ända till nästa ö...
...gått promenader i fint kvällsljus...
...och helt enkelt haft en underbar midsommar.
Nya breddgrader.
Tur att världen är så liten ändå.
Champagnefrukost i ösregn.
Inledde dagen med ett besök på Sundsta där studenterna skulle springa ut. Vi var taggade till tusen, trots att vi var genomblöta och trots att det inte var vi som hade stundentmössor på oss.
Mycket folk och en tevekamera från svt (håll utkik efter oss ikväll!).
Glad, förstås.
Bästa stämningen på bästa flaket.
How to wear a kånken Amanda-style.
Därefter vidare till Nobel, Älvkullen och sist en studentmottagning för kusinen till vänster. Nästa år är det vår tur.
SÄG-balen 2011
Sommarlov på låtsas.
Det senaste dygnet har jag tillbringat i en liten röd stuga med vita knutar tillsammans med Joel och hans föräldrar.
Vi har bland annat gått myggiga hundpromenader, småpratat på de solvarma klipporna, spelat krocket...
...badat mitt i natten, paddlat kajak i kvällssolen, ätit kakor...
...spelat spel och fotat. Sov gjorde vi i ett litet rum med blåmålade väggar...
...och en segelbåt i fönstret. Trots att jag har fler myggbett än jag kan räkna, kan jag inte komma på ett bättre sätt att tillbringa helgens sista dygn på.
Äta smältande isglass i motvind II.
När man har ätit upp sin smältande isglass i motvind kan man hitta på andra användningsområden för glasspinnen. Här är ett exempel.
Geolog-Johan har hittat en sällsynt bergart. Eller var det isräfflor?
Fler underligheter på berghällen.
Vi konstaterade att ingenting luktar så gott som liljevonvaljer...
...och att världen är en ganska fin plats.
Äta smältande isglass i motvind.
Jag spenderade kvällen på Liljekonvaljeberget med lite för torra pannkakor, glass och allmänt mys.
Den bästa killen var där och muntrade upp mig, vilket kunde behövas.
Vi låg i solen länge och bara pratade. Emellanåt lekte vi geologer och upptäckare.
Vi hittade hemliga tecken, dörrar in i berget och mystiska metallsaker.
Det var varmt, smultronen blommade och det luktade sommar.
Det finns en anledning till varför vi kallar det Liljekonvaljeberget...
The dept. of forgotten songs.
Han sa att han skulle sova på saken.
Om att drunkna i någons ögon.
Igår när jag skulle somna låg jag och tänkte på vad många konstiga uttryck det finns. Samtidigt kom jag på att någon borde försöka fota dem och kände mig kallad. Jag och modellen Johan använde därför eftermiddagen till att trotsa det knasiga vädret och leka med kameran. Det blev ju inte helt som jag hade tänkt mig, men ändå... Som vanligt syns det bättre här.
det var en gång tre klasser och en udde...
