snart...


Nostalgi.




Vi har dammat av projektorn och plockat fram nostalgin ur skåpen. Kvällen fördrivs i det nedsläckta vardagsrummet med diabilder från 80-talets Kina, Indien, Nepal och Sojvetunionen. Mina föräldrar har nog ändå upplevt ganska mycket...

Frusna fingrar.




Morgonpigga och genomfrusna klasskompisar under bildlektionen imorse.

de stänger men ingen bryr sig. blir blind när alla lampor lyser.





Det finns en sorglig lycka i att aldrig mer vara ett med de som vet precis vem du är.






Han är solskenet.



Feel like dancing on my own, to a record that I do not know, in a place I've never seen before.







Finaste fredagen.


Jag och Johan tillbringade vår lediga fredagsmorgon bakom respektive framför kameran. Ljuset var smått fantastiskt och allt kändes lite magiskt.

Vi hann precis i tid för att fånga solens första strålar genom dimman.

Min finaste bok fick agera både rekvesita...

...och skissblock.

Vi samarbetade med tecknandet - Johan gjorde konturerna och jag skuggade.

Hjärta.

Precis såhär ser det ut i mitt kök just nu.



Arton.



Än så länge är det bara jag, men snart har alla tre rabarberriddare nått den högaktningsvärda åldern av arton år. Det är nästan så att man börjar känna sig gammal - eller vänta, gränsen går väl vid tjugo eller hur?

Sliperiet.

Jag och mina bildkollegor i klassen tog en tur till bland annat Sliperiet för att vara lite kulturella.

Glaskonsten på vinden var ganska så otrolig. Däremot var det svårt att fota utan stativ eller blixt...





En del av konsten på den nedre våningen var ganska intetsägande, men lokalen var helt fantastisk.

Från Laxholmen som vi åkte till sedan har jag dock inte så många bilder...jag var nog för uppslukad av akvarellmålningarna.

Ett analogt way out west del ett.

När jag och fyra bra tjejer åkte på festival snodde jag pappas gamla kamera och knäppte slut på två filmrullar. Här är den första, totalt i oordning och oredigerad.

Ingången till festivalområdet var tjusigast på kvällen. Lika tjusigt var konfettiregnet under "purple rain" på Princekonserten.

Det var inte bara dans på natten: Robyn höll igång ganska så bra hon också.

The Avett Brothers och festivalpepp.

Kirsty, Olivia, Amanda och bra stämning.

Publik i extas samtidigt som Philip och Petter skymmer sikten på Fleet Foxes.

Vi stod nästan lika långt fram som pressfotograferna...

...medan The Hives kaxade på scenen mittemot.

The Tallest Man On Earth och äkta kranvatten.

Olivia, Amanda, Louise vid kravallstaketen.

Langos i gräset och så.

Lisa-Amandamys och kokosmunk.

Mysigt matställe på Linnégatan och sist hemma. Hur bra som helst egentligen.

Nakenbad och sommarlov på låtsas.


Jag tillbringade helgen i Joels stuga med världens finaste vänner.

Vi låtsades att det fortfarande var sommarlov genom att spela frågespel, äta tacos och äppelpaj...

...bada på dagen och mitt i natten trots att det var lite kallt (som Johan demonstrerar här)...

...och bara mysa tillsammans med levande ljus och tända brasor.

Bäst.

decide what to be and go be it.


16/8


Satellit.


Fyra äventyrslystna vänner styrde cyklarna ut ur staden när kvällssolen sken som bäst.

Det var Amanda...

...Kirsty...

...Johan...

...och jag som hade bestämt oss för att mysa vid vattnet en av de sista sommarlovsdagarna.

Vi satt på klipporna och spelade kort, åt vindruvor och godis medan solen höll på att gå ner.


Lite såhär såg det ut.

Vi sjöng sånger, skrattade tills det gjorde ont i magen...

...och badade när det var i princip kolmörkt. Av sovsäckar, filtar och tjocka tröjor byggde vi upp ett läger och låg tätt tätt ihop för att inte frysa. Vi tittade på stjärnfall, satelliter och låg och pratade hur länge som helst.

När vi vaknade var sjön spegelblank och solen höll precis på att gå upp. Vi drack varm choklad, åt ostmackor och såg dimman stiga över vattnet...

...för att sedan cykla hem genom staden i morgonsolen, bland människor påväg till jobbet.

Äventyr.


Jag, Johan och Joel packade våra cykelkorgar fulla och gav oss ut på äventyr längs landsvägarna.

Första stoppet gjorde vi vid en sjö där det skulle finnas vattensalamandrar och länets största population av paddor. Vi såg inte ett enda djur...

Johan klättrade upp i ett träd för att se bättre eller för att visa sig hardcore (detta vet man aldrig riktigt).

Vi villade bort oss på små grusvägar långt bortom civilisationen (inte ens GPSen visste vart vi var) och hittade världens sötaste lamm som jag ville ta med hem i cykelkorgen.

När vi blev hungriga och hade hittat vart vi var igen satte vi oss på en äng och åt vår matsäck.

Lite såhär var vår utsikt. Så fasligt vackert!

När vi hade lekt färdigt bland hösilagebalarna, gav vi oss ut på vägarna igen och den här gången hittade vi hur bra som helst!

Cykelgänget kom hem oskadda och en aning trötta i benen...

wow = wow

fredagen - första festivaldagen för alla utom louise - började med en tågresa som blev till bussresa som blev till spårvagnsresa. vi åkte till slottsskogen och hämtade ut våra festivalband, men eftersom vi var för sena för att hinna se edward sharpe och dom magnetiska nollorna struntade vi i att köa i en evighet och gick istället och åt lunch på ett supermysigt ostställe på linnégatan där en supermysig kvinna jobbade. det var gott......

lisa var jätteglad när vi äntligen fick se the avett brothers, som vi nyss upptäckt och lyssnat på hela veckan. inte nog med att dom var snygga, dom var bra också.

när alla var nykissade passade jag på att ta ett gruppfoto utanför toaletterna. en väldigt snäll kille kom och erbjöd sig att ta kortet när han såg hur ostadigt den stod på soptunnan och hur jag fick springa fram och tillbaka. göteborgare bro. sen ställde oss och väntade i femtio min för att få stå längst fram på fleet foxes.

det var helt klart värt det. say no more.

sen sprang vi så fort till robyn att vi kom ifrån varandra och hamnade i tre olika grupper. gjorde inte så mycket dock, hon ägde. tyvärr var det louise som tog det klockrena kortet på hennes skor, men ingen av oss hann ta något när hon sprang runt och åt en banan på scenen. jag tror vi var för chockade för att tänka så långt.

vi återförenades efteråt, och i samlad trupp köpte vi thaimat (olivia åt mjukglass-munk) innan prince. hehe....fotoförbud? vem sa det?! efter en och en halv timme och hundra extranummer orkade inte mina och louises fötter stödja oss längre, så vi satte oss och tittade på konserten på skärmen istället. mycket bättre. mot slutet av konserten tog dom upp ca tjugo pers från publiken på scenen, då en tjej (hon längst fram på bilden i mitten) passade på att dansa loss rejält. den stora svarta kvinnan ägde alla dock. slut på dag 1 - våra ben var väldigt glada när vi fick lägga oss i våra sängar.

andra och sista festivaldagen gick vi upp tidigt för att gå på en monki-/weekday-/cheap monday-outlet vid järntorget som jag blivit tipsad om. när vi gick därifrån hade nästan alla av oss hittat tröjor för 20 spänn. värt. sen köade vi i ungefär fyrtio min innan tallest man on earth, för att få stå längst fram där med.

åh han var så bra. bäst kanske till och med..?
efter detta blev det noah and the whale, som jag aldrig tog några kort på tyvärr!

efter att ha stått längst fram på noah and the whale köttade vi genom säkert-publiken för att komma så långt fram som möjligt där med. jag måste erkänna att vi gjorde ett ganska bra jobb faktiskt.

mycket springande. efter säkert skyndade vi oss till mys-scenen där vi hann se jamie woons sista en och en halv låt. vi tog det lite lugnt i gräset bredvid scenen efteråt, då en radio-kvinna kom och frågade oss om loney, dear. hon undrade om jag gillade något speciellt med hans musik, och eftersom jag bara lyssnat lite den senaste veckan var det bästa jag kunde komma på "mysigt sound"... som tur var hade hon inte mikrofonen framme då.......
det bästa med den konserten var väl att annika norlin stod ungefär en decimeter ifrån oss. yeah. vi var inte så koncentrerade på vad som hände på scenen.

efter en massa dansande och fyrverkerier på tiësto var det dags för festivalens sista artist - kanye west - som startade konserten med att hissas upp i en kran mitt i publiken. det bästa med den konserten var när woods började och vi trodde att justin vernon skulle komma upp på scenen. det näst bästa var när jag insåg att han inte alls var där, för hade han varit det hade jag velat stå allra längst fram... inte suttit i telia-trappan. slut på dag 2, och way out west 2011.

"Alltså jag har tänkt på en grej. Vi är ju faktiskt den bästa klassen!"





På tisdagseftermiddagen samlades ett gäng från världens bästa klass för att grilla tillsammans.

Vädret var inte det allra bästa, men vi var några stycken som vågade bada ändå och vi simmade ut till en liten ö bebodd av fåglar tvåhundrafemtio meter ut i vattnet.

Efter lite jobb och alldeles för mycket tändvätska lyckades vi få igång grillen. Under tiden passade vi på att dissa varandras mat...

Precis när vi hade satt oss för att äta började det ösregna, så vi fick söka skydd under träden...

...men var inte så värst ledsna för det.

Det slutade att regna efter en liten stund, så vi passade på att grilla klart det som inte blivit genomblött.


Dock var vi ganska smutsiga, kalla...

...och det kändes lite sådär kul att sitta ute när molnen ovanför var stora och svarta...

...så resten av kvällen tillbringade vi hos Olivia med film och lekar, hur bra som helst!

sedan sist

27 juli - olivia skulle åka till barcelona. därför mötte jag henne på tågstationen två dagar innan så vi kunde äta glass och kolla på folk en sista gång innan hon åkte.
28 juli - vi tog våra cyklar till café överstens badplats. tog ett dramatiskt dopp (ambulans på andra sidan älven) och chillade i solen i några timmar.
29 juli - efter att ha stått vid en 200 graders varm ugn en dag då luften kändes nästan lika varm, bestämde vi oss för att åka och svalka oss vid en liten "badplats" på sjöstad. sedan tog vi våra cyklar tillbaka och njöt av våra mockarutor i skuggan. senare blev det pizza och dn-galan. dock såg vi inte så mycket friidrott utan försökte mest hitta louise i publiken.
31 juli - jag och lisa ville träffa louise när hon kommit hem från stockholm, så vi bestämde träff vid café översten (igen). bad och sol och prat. sen tog vi cyklarna till pressbyrån (söndag eftermiddag, så det mesta var stängt) och köpte oss en b&j som vi kämpade med att äta upp på sandgrundsudden medan en norsk kvinna kämpade med att få fina kort på änderna och fiskmåsarna som sprang runt på gräset. eftersom vi inte ville att dagen skulle ta slut åkte vi till mariebergsskogen och kollade lite på djuren innan vi begav oss hem.

Tidigare inlägg Nyare inlägg