jag tror minsann inte att det har dykt upp några analoga bilder här på ett tag, så vi tar oss en titt på några av sommarens/höstens bravader!

vi stod längst fram och såg noah and the whale på way out west i augusti. vi tittade dock mest på violinisten...

slottsskogen blev nattklubb och vi dansade till tiesto...



kanye west och så.

skolan började och vi gick promenader i morgonsol/hittade bra vilabenenställen.

på väg till bussen en för tidig morgon.

bästa vägen till stallet en torsdagseftermiddag.

Lovet började på ett friluftsaktigt sätt med ispromenad i eftermiddagssolen.

Vi planerade utflykter, längtade efter sommarlovet och fattade inte hur båda hade kunnat glömma vantarna hemma.

Efter melodifestivalenmys packade vi skridskor och cyklade ner till sjön för att åka en tur mitt i natten. Det var stjärnor och planeter överallt, så när fötterna blev trötta låg vi på rygg och pekade ut Tvillingarna, Mars och Cassiopeia för varandra. Efter ett tag började isen knaka, och vi såg det som ett dagsattåkahemochsova-tecken.

Det nya året har än sålänge inneburit att vakna upp i en lägenhet i Arvika, tjejkväll med extremt mycket morotsstavar och dålig film, radiolyssning och målande vid skrivbordet samt att jag nästan är klar med den där religionsuppsatsen. Det, tillsammans med att vi har en hel vecka kvar av lovet, gör att det känns ganska bra faktiskt.

Eftersom kvällen igår var ovanligt kall och klar tog jag och Johan med oss kameran ut för att titta på stjärnor. Stjärnorna ville inte riktigt fastna på kameran, men vi fångade månen fyra gånger på samma bild.

Frosten var så tjock i gräset att det nästan såg ut som snö och man fick ha de varmaste pulkaåkningskläderna på sig.

Kvällens rekvesita bestod av ett stearinljus...

...och ett lakan. Efter en timme hade dock minusgraderna vunnit, så vi fick ge upp och dricka varm choklad i vardagsrumssoffan istället.

Lyssnar på den här tills det känns som om jag ska gå av på mitten och går lite för långa promenader om kvällarna.

I onsdags tog jag och Johan det tidigaste tåget till Stockholm för att snacka kemi på Kungliga Vetenskapsakademien.

Vi fick fina kort, men kände oss ändå lite felplacerade bland alla professorer och forskare.

Allt var så himla tjusigt! Här är matsalen.

Det var inte bara matsalen som var tjusig dagen till ära.

Som valigt är jag inte med på särskilt många kort eftersom det nästan alltid är jag som håller i kameran, men mitt hår kom i alla fall med.

Efter kemiseminariet myste vi i gamla stan, hittade största skivbutiken och satt länge på en restaurang vid T-centralen. Bra dag istället för skola så att säga.

De senaste dagarna har jag spenderat i Köpenhamn tillsammans med Kirsty, Johan och Joel. Vi bodde på ett hotell med breda fönsterbräden och gardiner upp till taket.

Under dagarna vandrade vi längs kullerstensgator och tittade på gamla hus. När vi sedan gick längs samma gator på kvällarna, var de oftast fyllda av gatumusikanter som vi lyssnade på och gav småpengar.

Vi fikade bullar mest hela tiden och drack mjölk ur plastflaskor till.

Dessutom hittade vi de mysigaste caféerna, restaurangerna och barerna! En favoritplats blev "Stella" som låg på en liten sidogata från Ströget. Vi kom tillbaka två kvällar i rad och den sista kvällen lämnade vi en lapp på bordet från "de fyra svenskarna" där vi komplimenterade deras goda mat och fina leenden.

Annars var vi mest kulturella. Vi tittade på dansk historia på Nationalmuséet...

...modern konst på Louisiana och hamnade på en konsert i en stor kyrka med levande ljus och högt i tak.

Eftersom det fortfarande var färgglad höst i Danmark, spenderade vi en hel del tid med att titta upp i fina trädkronor. När vi hyrde cyklar lärde vi oss dock hur viktigt det är att inte titta på något annat än vägen framför sig med tanke på den täta trafikströmmen...

Vi fick se havet, men ingen var modig nog att doppa fötterna. Istället spanade vi och kom fram till att det var Skåne vi såg långt borta vid horisonten.

Sist tog vi nattåget hem. Vi sov inte så värst mycket men hann lösa kosord, se solen gå upp och bli hyssjade på fast vi skrattde så tyst vi bara kunde. Så himla bra dagar.

Det gör inte så mycket att after eight-pizza är ungefär det äckligaste jag någonsin smakat, eller att nästa vecka är fylld av prov som jag har pluggat för lite till. Inte när jag vet att det bara är en vecka kvar tills vi åker till Köpenhamn.

Det fungerar faktiskt.