ibland

jag har en jordglob på mitt rum. den påminner mig om att allt är så mycket
större än här och nu. jag antar att det är en tröst ibland, men ibland inte alls.
ibland spelar det ingen roll hur stor världen är för inget kan nog vara större
än det... ibland känns det som att jorden bara krymper och krymper tills
jag inte längre har något under fötterna. ibland bara faller jag. ibland känns
det bara som att det inte finns någon mening kvar.
just då är inte den där jordgloben någon tröst.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback