Världsmästare i picnic.







Längtar så obeskrivligt mycket efter de långa ljusa sommarkvällarna.
Inte för att jag saknar solen.
Inte för att jag saknar sommarlovet.
Utan för att jag saknar känslan av att ha all tid i världen.
För det hade vi då.
Vi, världsmästarna i picnic.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback